StefanochAffe

Eftersom Sälen vill läsa ett långt gnäll-inlägg av Stefan över den lögnaktiga jävla subbsubbjäveljäveln så ska han få det. Om inte annat så blir det väl lite terapi för mig själv och kanske ett forum för att kasta skit på subbsubbjäveljäveln kan bli till. Det som har hänt är följande. Stefan träffar tjej som han typ kärar ner sig i. Det här har hänt innan. Skillnaden är att Stefan har riktat in sig på en väldigt snäll och bra tjej som hade en massa positiva egenskaper som Stefan gillade å passade in i hans liv. Det här är förmodligen det längsta inlägget i bloggen nånsin. Vill ni inte läsa det är det förståeligt.

Stefan umgås med tjejen över en längre tid och han vet inte riktigt vad hon är ute efter. Det märks dock under hela umgängestiden att vi umgås som mer än bara vänner och saker trappas upp med tiden. Det här är något som i stefans värld kallas att ta det lugnt för att lära känna varandra och sen leder det till något seriöst. Om man inte är ute efter seriöst så umgås man inte under en längre tid å sen börjar göra snuskiga saker, då kan man liksom göra det med en gång. När det väl hände något var det första gången som Stefan faktiskt började tro på att det skulle bli något, och det ska ni veta att när Stefan tror det så har det gått väldigt långt.

Men nån vecka eller två efter det så börjar tjejen dra sig undan och tiden efter det gick till att klura ut vad fan som händer. Till slut så pratade vi med varandra om det hela och det visade sig att tjejen inte ville ha något. Stefan blev lite tagen på sängen av det här samtalet så han inte var förberedd på det, svaren han hade blev då därefter (inte genomtänkta). Stefan, mannen som skriver om sig själv i tredjepersonsperspektiv, funderade efter det samtal på vad fan som sagts och kom fram till en massa frågetecken. Han kom fram till att han skulle skriva ner alla sina tankar vilket han gjorde, dessa skickade han på mail till tjejen som fick en chans att vara ärlig och skriva ner sin sida av det hela. De frågor som Stefan undrade över var för det första "vad fan tänkte du egentligen?" (fast med andra mkt snällare ord) och det andra var, baserat på hennes beteende och vad hon sagt tidigare "vill du ha ett leka med varandra förhållande utan krav?". Nedan kommer svaret från henne presenteras i korthet.

Först så skriver hon om att hon har svårt med närhet (knulla) oavsett om det är med främlingar (för hon är pryd och blyg och passar inte för att ligga med främlingar) eller nån hon tycker om eftersom hon både kan såra den personen och bli sårad av den (det där är inget ALLA människor riskerar när de involverar sig med varandra?). Vidare fortsätter mailet (nu med hennes egna ord):

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva mer, skulle kunna dra några historier om hur jag sabbat varje förhållande jag varit i...ja, faktiskt alla! Fina killar, inget fel alls egentligen! Jag är med andra ord väldigt rädd för att gå in i ett förhållande igen och ärligt talat inte i behov av det heller! Jag är istället i ett stort behov av att bygga upp någon slags egen styrka och fram för allt att komma fram till vad jag vill göra med mitt liv! Det är väldigt lätt att såra andra om man inte vet det! Först säger man en sak, nästa månad så gör man en helt annan å så vidare... jaja, det går iaf framåt med det där!

Angående det du ville ha svar på, så tror jag fortfarande inte att det är en så bra idé! vet inte hur jag ska förklara det här...kan man få säga nej bara!? Alltså jag tror att vi båda är för känsliga och att vi båda skulle ta för mycket ansvar! Om jag talar för mig själv, så tror jag inte att jag är skapt för sånt helt enkelt!

Det första stycket behandlar varför hon inte vill ha ett förhållande och den andra att hon inte fixar något kravlöst. Allt hon sa trodde jag på. Hon var av alla de personer jag kännt en av de sista jag skulle tro ljuger för mig. Hon är verkligen inte en sån person man misstänker. Har aldrig träffat en snällare människa. Skulle hon kalla en fluga för flugjävel så skulle hon få dåligt samvete.

Ni kanske ni/du undrar vad som är poängen med hela hoolabaloon Svaret kommer här nedan:
I helgen var ju jag och Affe i Stockholm för att se på Bruce och ha kul i allmänhet. Vi bodde hos min gamla rumskompis som var den som introducerade mig för tjejen och de två är väldigt goda vänner och avslöjar mkt för varandra. Under fyllan så kommer det fram att jag hade rätt i min misstanke om en annan kille, halvindonesen har jag tidigare i bloggen benämnt honom som. Jag tyckte han var på Carro och påtalade det för min gamla rumskompis, han tyckte jag var löjlig å nojjig. Men nu så sa han att jag hade haft rätt.

Lite mer än en månad efter att vi haft vårt samtal så åkte hennes klass till Afrika för att samla material till deras D-uppsats. Halvindonesen går i samma klass som tjejen. Kan tilläggas att han har/hade flickvän då. Någon gång under resan så fick de till det med varandra. Kan tilläggas i mailet att hon yrade något om ansvar och att hon hade brukade ta så mkt ansvar hela tiden, Stefan tycker det är väldigt ansvarsfullt att ligga med en upptagen kille. Tjejen beklagade sig även för mig att efter Afrika så ville hennes bästa kompis att de skulle bo ihop på campus resten av tiden. Det här tackade Carro ja till men som hon sa till mig så var det inget hon ville. Men det här löste hon finurligt med att låta kompisen flytta in och så flyttade hon ut. Å med flytta ut så menas flytta in hos halvindones.

Det här betyder då att hon på en till två månader har gått från att inte ha behov av förhållande, hitta inre styrka och inte vara skapt för kravlösa förhållanden till att först ligga med en kille som har flickvän (vilket enligt mig är ungefär samma sak som att ha nåt halvt oseriöst med mig) och sen bo hos killen (förhållande nån?).

Mina slutsatser av det hela är att så jävla fort kan det inte gå från att inte ha behov av förhållande, inte kunna ha oseriöst förhållande till att man helt plötsligt vill och kan det. Förstår att det nån gång kommer ändras för henne men inte så fort. Det här gör att jag känner att allt var en enda jävla stor lögn bara. Det finns inte mkt som sårar mig mer än när någon jag tycker om och litar på lurar skiten av mig. Dessutom så sårar det bara dubbelt eftersom man först blev ledsen när hon inte ville något å sen nu igen när man i helgen fick höra hur det låg till. Dessutom känns det mycket värre nu än vad det gjorde första gången. Då tog jag inte åt mig personligt av det hela eftersom det verkade vara hos henne problemen fanns. Jag har efter det förbannat att jag träffat henne vid fel tidpunkt och kännt att jag gått miste om något. Jag tyckte verkligen om tjejen å kände hon passade mig väldigt bra. Det har även gjort att jag inte kommit över henne å känslor funnits kvar. Men nu känner jag bara att det var pga mig som det inte blev något å det svider som fan. Sen käner man sig sviken och dum. Svårt att beskriva alla känslor, de är som någon coktail av femtielva olika jobbiga känslor. Jag har ätit två ggr sen jag kom hem från Stockholm och sovit som en sopa.

Sen kan man ju prata om livet eller gud som älskar att jävlas med en del personer. Efter hon kom hem från Afrika så har jag inte sett henne en enda gång. Men självklart när vi på vägen hem från Stockholm stannade vid ICA för å handla lite så är verkligen det första jag ser därinne tjejen, och det andra jag ser är killen. Klämde ur mig ett tyst hej när vi möttes å sen stod vi mycket obekvämt jämte varandra i kassakön. Hela jag skakade och jag blev yr i huvet, var till och med nära att betala för den som stod framför mig i kassan. Kassörskan å kunden tittade lite konstigt på mig när jag var på väg att dra mitt kort i läsaren. Gick hem och hade ett litet peptalk med min rumskompis å sen skakade jag i kroppen i en timme ungefär.

/En apatisk Stefan